Barnboksmagi i Mormors sjal

 


Mormors sjal
Text: Åsa Lind
Illustrationer: Joanna Hellgren
Ålder: 3-6 år

Det bästa är att falla för samma bok som barnen. Det hände med Mormors sjal som är senaste dagarnas mest lästa bok hos oss. Boken handlar om två kusiner som är bästa vänner och gillar att tänka tillsammans och den utspelar sig under en fest för mormor som just kommit hem från sjukhuset. För att komma bort från kaos och stressade vuxna bygger kusinerna en koja av mormors sjal. Där under får de utrymme att gå in i sin egen fantasivärld och sina egna tankar som bland annat handlar om att förbereda sig för att möta döden. Utanför vaktar mormor ingången för att de ska få vara ifred och tänka klart.

Där inne i tältet fanns all tid i världen.
Fanns plats att tänka på vad som helst.

Där fanns soluppgång och solnedgång.
Där fanns en skog, för den som ville vandra.
Där fanns ett höghus, för den som ville åka hiss.
Där fanns båtar, för den som inte ville drunkna.

– Fast man kan ju simma också, sa jag.
– Inte över Stilla havet, sa Biliam.

Sedan tänkte vi på mormor.
Tänk om hon dör, tänkte vi. 
Tänk om hon SLUTAR andas. 

Texten är enkelt poetisk och illustrationerna färgstarka med collagekänsla och vinda, omväxlande perspektiv. Text och bild går ihop till en helt magisk helhet i den här boken som handlar om döden, men också  mycket om livet, kärleken och den nära vänskapen.

 

 

Om mörker och ljuset

Ur Om mörker av Josefine Klougart

Ljuset på kvällen kommer att bli en självklarhet, men fortfarande uppskattar jag det på det där stora sättet som man nog bara kan med sådant som ännu inte har blivit en vana eller självklarhet. Och igår kväll när jag sprang så flög En av oss sover av Josefine Klougart genom huvudet. Den gör det med jämna mellanrum fortfarande. Jag brukar falla för böcker med en melankolisk botten, men som också har ett ljus. Det upplevde jag i denna. En ung kvinna återvänder till sin uppväxtort och svårt sjuka mamma. I barndomens miljöer försöker hon också få perspektiv på förlusten av två tidigare kärleksrelationer. Bilder, tankar, scener och minnen vävs samman till en existentiell berättelse som i slutändan kanske mest handlar om att hantera eller försonas med det faktum att allt förr eller senare tar slut eller försvinner. Läs den!

”Det finns en liten handfull bilder jag inte blir färdig med. Det finns en hierarki av bilder, de är både kroppens och tankarnas, känslornas bilder; de släpper inte taget. Man återvänder, återvänder fortfarande till dem. Man vill komma närmare. Ibland händer det ändå, så lyckas man på ett eller annat sätt att få tillgång. Ett ögonblick: att kunna nå dem och visa dem, ge tillbaka dem till världen. Så minns man kanske. Alla har sådana bilder, fyra, fem eller sex stycken. Och allting handlar om att komma närmre, det är det man skriver sig mot, målar sig mot, det man vill säga och dela med andra ögon.” – Ur En av oss sover, Josefine Klougart

När uppföljaren Om mörker (roman) kom gick jag och köpte den direkt. Liksom En av oss sover är den till stor del uppbyggd av bilder och fragment. Men i den senare kände jag mig hela tiden osäker på om jag verkligen förstod vad det handlade om. Men när jag slutar försöka hitta en berättelse eller en röd tråd  och istället började läsa den som fristående prosastycken eller scener hände något annat. För mig mycket större.