Måndagstexten

Jag tänker mig en dikt eller ett utdrag varje vecka och då måste jag börja med ett från Josefine Klougarts En av oss sover (hennes första bok på svenska). Just för att jag återkommit till den här boken så många gånger efter att jag läste den för ett par år sedan.

”Det stämmer, säger hon. Sommaren har inte börjat ännu. Det är den där känslan av en ny början. Man vet att det inte varar länge, den är redan slut, när man upptäcker att den är förbi. Det finns alltid något som hinner ifatt en; hela tiden finns det något som är – redan för sent.
Plötsligt blomstrar det vita, plötsligt harriset, det gula och sedan det rosa, och plötsligt badar vi i sjön, åker tillsammans tätt packade i bilar med badlakan runt oss, för vi är redan på väg hem, det är redan årets sista simtur, sjön fryser, har frusit till, och sommaren är förseglad, brev förseglas med rött lack, och det är jul och långt in i det nya året innan man upptäcker att det var julen, innan man upptäcker att sommaren är slut, och vad hände, och var är du nu.”
– Josefine Klougart, En av oss sover

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *