Mamman och havet

Just nu läser jag ofta Sara Stridsbergs Mamman och havet (illustrationer av Anna-Clara Tidholm) för våra treåringar. Det är en fantasifylld och bitvis absurd berättelse om en mamma som dyker ner i toaletten och försvinner. Kvar lämnar hon den andra mamman och två barn i ovisshet och längtan. Ett av barnen bestämmer sig för att följa efter och det leder till en resa ner genom avloppsrör, vidare till reningsverket och sedan ut i havet bland gäddor, valar, sjöhästar och snäckor. På en ö mitt ute i havet förenas mor och dotter i en diskussion om huruvida skelett kan gå. Efter förhandlingar om hårtvättning och tidningsläsande bestämmer de sig för att simma hem. Boken tar upp frågor som frihet, längtan och behovet att få vara för sig själv. Jag tycker om att den bryter normer utan att aktivt lyfta fram det normbrytande. Milou och Tiger i boken har två mammor, utan att det för den sakens skull är det boken handlar om. Hemma hos oss har Mamman och havet lett till många intressanta diskussioner om allt från vad som finns i reningsverket till vilka djur som bor i havet, om man verkligen får äta godis till frukost (däremot inga frågetecken kring att Milou får nämnda godis av en sjöhäst) och om det finns levande döskallar.

 

Ett svar på “Mamman och havet”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *